Hoppa till sidans innehåll

Muskeltyper


Musklernas funktion är att skapa och styra rörelse, dom fäster i skelletet via senor.
Muskler kan byggas relativt snabbt medan senor tar mycket längre tid.

En muskel består av muskelbuntar omgivna av en hinna som binder ihop muskulaturen och gör den stadig vid en sammandragning.
Muskelbuntarna består av muskelfibrer som består av ännu mindre muskelfibriller.

Man delar in muskelfibrer i två typer (och en av typerna i två varianter) med skillda egenskaper.

Typ I

De långsamma muskelfibrerna som framförallt producerar energi aerobt (med hjälp av syre).  Det är dessa som gör att vi blir uthålliga och kan hålla på med en aktivitet under en längre period.
Denna muskelcelltyp är mitokondrierik och har en mängd kapillärer, dom är röda på grund av hög halt av myoglobin och rika kapillärbäddar.

Typ IIa

Är en blandning mellan långsamma och snabba muskelfibrer som producerar energi både med och utan hjälp av syre, dom har ett ljusrött utseende.

Typ IIx (ibland kallad IIb eller IId)

Den snabbaste muskelfibertypen som framförallt producerar energi anaerobt (utan syre). Dom kan kontrahera fort och med stor kraft. Vid styrketräning är det framförallt typ IIx (och IIa) som växer.
Dessa muskelfibrer har låg andel myoglobin och mitokondrier vilken ger dom ett vitt utseende.

 

 Vilka muskelfibrer som aktiveras i en muskel beror på hur stor belastningen är.

 

Vi människor har olika muskelfibersammansättning beroende på våra genetiska förutsättningar. Olika muskler har också olika sammansättning av fibertyper beroende på var på kroppen don sitter. Posturala muskler (som sköter kroppshållningen t.ex. runt ryggen) har främst typ I, medan muskler som utför kraftfulla rörelser (t.ex. i överarmarna) har mer typ II. Det är också mer typ I fibrer i benen än i överkroppen.

Muskelfibrer kan ändra egenskaper av träning, dom snabba är mer anpassningsbara än dom långsamma. Det är därför sprinters skyr uthållighetsträning som pesten, man är rädd att typ II fibrerna ska börja likna typ I och förlora anaerob förmåga (VLamax=sin förmåga till maximal kraftutveckling under en begränsad tid).

För andra atleter kan det tvärt om vara fördelaktigt att träna typ II fibrernas aeroba förmåga och minska deras anaeroba. T.ex. leder minskad mjölksyraproduktion till att man kan utnyttja en större andel av sin syreupptagningsförmåga innan man når sin "tröskel" (anaerob tröskel/FTP/kritisk hastighet).

Källor: Cykelträning – träningslära för landsväg och MTB, SISU förlag.

Sciantific Triathlon Podcast #237 & #238

Uppdaterad: 26 AUG 2020 11:15 Skribent: Joakim Malmerfelt
Epost: This is a mailto link

Logga6

 

Följ ÅTF

 

FB

Twitter3

Instagram

 

Sponsor

 

 

Postadress:
Åkersberga Triathlonförening - Triathlon
Michael Nabb, Spånlötsvägen 29
18434 Åkersberga

Kontakt:
Tel: 0730513775
E-post: This is a mailto link

Se all info