Hoppa till sidans innehåll

Energisystem


ATP, musklernas bränsle.

Den mat vi äter innehåller energi i form av kolhydrater, fett och protein som bryts ner och omvandlas till ett kemiskt energirikt ämne som heter ATP (adenosintrifosfat).
När ATP bryts ner till ADP (adenosindifosfat) frigörs energi som används till musklernas rörelser. Mängden ATP som lagras i kroppen är liten och räcker inte till mer än några sekunders fysisk aktivitet. Detta innebär att kroppen konstant måste bygga nytt ATP. 

Anaerob alaktacid energiproduktion.

Det snabbaste sätter att producera ny ATP är att spjälka kreatinfosfat (PCr).
Det här är en process utan syre som inte skapar det vi i dagligt tal kallar mjölksyra, nackdelen är att våra lager av kreatinfosfat bara räcker 6-10 sekunder.

Anaerob laktacid energiproduktion.

Det näst snabbaste sättet att producera ATP är att genom glykolys bryta ned kolhydrater till ATP utan syre.
Processen är ineffektiv, bara 2 ATP-molekyler bildas av 1 Glykos-molekyl (den formen kolhydrater lagras som).
Dessutom bildas mjölksyra som genast bryts ner till laktat- och vätejoner. Vätejonerna skapar en sur miljö i musklerna (lågt pH) och är den troligaste orsaken till muskeltrötthet. Laktatet återanvänds som bränsle antignen direkt i muskeln eller i levern där det återskapar glykos. Mjölksyra kan med andra ord både vara bra och dåligt, det finns till och med forskare som anser att tillgång på laktat är ett måste för hög aerob energiproduktion.

Vid prestationer upp till 2 minuter använd i huvudsak anaerob laktacid energiproduktion. 

Vår maximala förmåga till anaerob laktacid  energiproduction kallas VLamax.

Aerob energiproduktion.

Mitokondrierna bruka kallas kroppens kraftverk, i dom omvandlas kolhydrater och fett till ATP med hjälp av syre.
Processen är långsam men mycket effektiv, det bildas 32-33 ATP-molekyler från en Glykos-molekyl och över 100 av 1 fett-molekyl.

Vid prestationer över 3 minuter kommer den mesta energin från aeroba processer.

Vår maximala förmåga att skapa energi med hjälp av syre brukar kallas VO2max.

Kroppen använder alla energisystemen parallellt.
Hur mycket av dom olika energisystemen som används beror på flera saker:

-Den arbetande muskelns fibertypssammansättningen: typ I fibrer arbetar mest aerobt, typ IIx mest anaerobt och typ IIa kan tränas till både aerobt och anaerobt arbete.

-Arbetsintensiteten: vid hög intensitet eller explosivt arbete (tänk styrke- och sprintträning) används en stor andel typ II fibrer som arbetar anaerobt.

-Variationer i intensitet: den aeroba energiproduktionen är långsam att starta (och stänga av). Därför får dom anaeroba systemen "täcka upp" behovet av ATP tills det aeroba systemet hunnit anpassa sig till det nya behovet.
Segheten i det aeroba systemets anpassningsförmåga använder vi till vår fördel vid träning med kort-korta intervaller (som 40/20-, 30/15- eller Tabata-intervaller).

Källa: Specialidrott – Tränings- och tävlingslära, SISU förlag.

Prestera mera, #104 och #106.

 

Uppdaterad: 05 APR 2019 09:41 Skribent: Joakim Malmerfelt
Epost: This is a mailto link

Logga6

 

Följ ÅTF

 

FB

Twitter3

Instagram

 

Sponsor

 

 

Postadress:
Åkersberga Triathlonförening - Triathlon
Michael Nabb, Spånlötsvägen 29
18434 Åkersberga

Kontakt:
Tel: 0730513775
E-post: This is a mailto link

Se all info